Hjärtsviktspatienter saknar kunskap om sin sjukdom och hjärtsviktsvården uppvisar stora brister

Kunskapsbristen om hjärtsvikt är stor hos såväl de drabbade som hos allmänheten, och i vården är underdiagnostiseringen och underbehandlingen tydlig. Detta trots att hjärtsvikt är en av våra vanligaste, och mest allvarliga, hjärtsjukdomar. Mindre än hälften av de drabbade överlever fem år, vilket är en sämre prognos än för de flesta cancersjukdomar.

Såväl resultatet av en ny SIFO-undersökning där ett urval av den svenska befolkningen tillfrågades om sina kunskaper om hjärtsvikt, som resultatet av OBS CHF-studien om hjärtsviktsbehandling i primärvården visar på problem inom hjärtsviktsområdet. Hjärtsviktspatienter och allmänhet saknar i stor utsträckning kunskap om sjukdomen och inser inte hur allvarig den är, samtidigt som det i vården finns brister både vad det gäller diagnos och behandling.

SIFO-undersökningen visar att:

·  Över 70 procent av de i undersökningen som har diagnosen hjärtsvikt känner inte till vad hjärtsvikt är eller kan beskriva vad sjukdomen innebär.

·  Sex av tio i undersökningen som har fått diagnosen hjärtsvikt känner inte till varför de har drabbats av sjukdomen.

·   Hjärtsvikt upplevs som mindre allvarligt än både hjärtinfarkt och cancer. Både män och kvinnor är mest rädda för hjärtinfarkt. Detta trots att femårsöverlevnaden är lägre för patienter med hjärtsvikt än för de flesta cancer- och hjärtinfarktspatienter.

–  Detta visar att informationen till hjärtsviktspatienter är otillräcklig. Ökad kunskap krävs inom såväl sjukvården som hos den enskilda individen för att förbättra sjukdomsprognosen, konstaterar Berndt Nilsson, förbundsordförande, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.

Stor okunskap

Syftet med SIFO-undersökningen var att studera vilken kunskap ett tvärsnitt av den svenska befolkningen över 40 år har om hjärtsvikt. Totalt deltog 1 043 personer i undersökningen. Resultatet visar att nästan alla har hört talas om hjärtsvikt, men att det finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt egentligen är och vad sjukdomen innebär. Även om de flesta (8 av 10) tror att man behöver göra inskränkningar i livet på grund av hjärtsvikt tror de att det räcker med livsstilsrelaterade förändringar som nya kost- och motionsvanor och mindre stress.

Problem i dagens hjärtsviktsbehandling

Den svenska studien OBS-CHF omfattade 2 093 hjärtsviktspatienter på 158 vårdcentraler runt om i landet, och visar på flera problem inom hjärtsviktsvården. Mindre än en tredjedel hade genomgått ultraljudsundersökning av hjärtat, vilket är den metod som föreskrivs i gällande riktlinjer. Studien visade också på en underanvändning av de läkemedel som har visats förbättra prognosen vid hjärtsvikt. Endast 42 procent fick basbehandlingen ACE-hämmare och betablockerare.

Åtgärder för förbättringar

För att öka kunskapen hos patienter, anhöriga och allmänhet bedriver Hjärt-Lungfonden och Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Handen på hjärtat, en gemensam informationskampanj på lokal nivå ute i landet.

För att förbättra hjärtsviktsvården kräver Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och Hjärt-Lungfonden nu att över 90 procent av patienterna ska ha fått ultraljud genomfört jämfört med de 31 procent som får det i dagens primärvård. Dessutom ska över 90 procent av hjärtsviktspatienterna få basbehandling, jämfört med de 42 procent som i dag får det i primärvården.

–  Även om behandlingen av hjärtsvikt har utvecklats mycket kan mer göras för hjärtsviktspatienterna. Genom att satsa på bättre resurser, kunskapsspridning och adekvat tillgång till diagnosutrustning skulle samhället spara stora pengar samtidigt som lidandet för den enskilde patienten skulle kunna minskas avsevärt, säger professor Anders Waldenström, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

 Det finns dock positiva förändringssignaler inom hjärtsviktsvården och ett stort intresse bland vårdpersonal för att förbättra situationen.

–  Vår förhoppning är att förbättringsarbetet ska fortsätta och leda till ett närmare samarbete mellan primärvård och hjärtspecialistvård. Det är angeläget att betydligt fler patienter får genomgå relevanta diagnosundersökningar, och att samtliga hjärtsviktspatienter får behandling enligt vedertagna riktlinjer, avslutar professor Waldenström.

Handen på hjärtat stöds av AstraZeneca Sverige.

Hjärt-Lungfonden är en ideell insamlingsorganisation. Fonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är Hjärt-Lungfondens mål att besegra hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.

Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Hjärt-Lungfonden har plusgironummer 90 91 92-7.  

www.hjart-lungfonden.se

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för att tillvarata hjärt- och lungsjuka människors intressen. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund har 45 000 medlemmar och drivs av ideella krafter på läns- och lokalnivå. Verksamheten vilar på tre grundpelare; trygghet-stöd-gemenskap, livsstilsförändring och opinionsbildning.