Det är väl känt att vissa minnesfunktioner försämras med stigande ålder. Studier från bland annat det Umeå-baserade Betulaprojektet påvisar dock en betydande variation i den äldre befolkningen. Vissa personer i 70-års åldern kan uppvisa en minnesprestation som motsvarar den genomsnittliga nivån hos 35-åringar.

Vad utmärker då äldre med väl bevarad minnesfunktion? Mycket fokus för att besvara den frågan har hittills lagts på olika former av reservkapacitet. Tanken är att vissa personer på det sättet skulle kunna kompensera åldersrelaterade förändringar i hjärnan bättre än andra och därmed uppvisa en intakt minnesfunktion.

I en färsk artikel i tidskriften Trends in Cognitive Sciences, författad av Lars Nyberg och kolleger vid Umeå universitet, Karolinska institutet och Max Planck-institutet i Berlin, introduceras nu begreppet "brain maintenance" (”hjärnunderhåll”) för att förklara intakt minnesförmåga hos äldre personer. Artikelns litteraturöversikt visar att välfungerande minne hänger samman med bevarande av hjärnan "som i yngre dagar" snarare än att hjärnan skulle börja arbeta på ett annat sätt.

Högre utbildning som sådan räddar inga hjärnor. Akademiker löper lika hög risk som andra att förlora minnesförmågan i hög ålder, anser forskarna. Räkna inte med jobbet heller. De som har krävande yrken med komplexa arbetsuppgifter kan ha en begränsad fördel, men den avtar kvickt efter pensioneringen.

Hemligheten för att nå framgång är istället engagemang. De personer som är socialt, mentalt och fysiskt stimulerade visar genomgående bättre testresultat med en hjärna som verkar yngre än den verkligen är.

Det här nya perspektivet på bevarad minnesfunktion i hög ålder kan komma att vägleda framtida tränings- och rehabiliteringsprogram.