Ny Nordic Outlook: Kreditoro dämpar tillväxt och mjukar upp centralbanker

Världsekonomin undgår inte spridningseffekterna från USA:s bolånekris, som väntas pågå ytterligare minst ett halvår. Den globala tillväxten bromsar in, men ligger fortsatt över trend. Flera år av starkt uppsving ger nu tendenser till inflation på många håll. Centralbankerna ska väga dessa cykliska inflationsrisker mot ökade tillväxtrisker i kreditorons spår.

Det ökade kostnadstrycket är särskilt tydligt i Norden, där arbetslösheten sjunker till historiskt låga nivåer. Stark inhemsk efterfrågan gör att BNP i Sverige växer med 3½ respektive 3 procent i år och nästa år. Arbetslösheten faller ned mot 3½ procent 2008 och löneökningstakten växlar upp. Riksbanken fortsätter därmed att höja räntan, trots osäkrare omvärldsbild. I mitten av 2008 är reporäntan 4,50 procent.

Problemen i den amerikanska bostadssektorn gör att USA-svackan blir relativt utdragen. BNP-tillväxten stannar vid 2 procent såväl i år som 2008, det vill säga klart under trend. Krisen på bolånemarknaden bidrar till att Fed skiftar fokus från kvardröjande inflationsrisker till ökad osäkerhet kring tillväxten. Räntesänkningarna inleds i september och når 4,0 procent vid halvårsskiftet 2008.

Europa och Asien påverkas också av den globala kreditoron. Vi räknar med att den negativa tillväxteffekten av finansiell smitta och lägre amerikansk efterfrågan uppgår till ¼ procentenhet för Västeuropa. Stark investeringskonjunktur och en robust arbetsmarknad utgör viktiga motkrafter. BNP i Euro-zonen växer över trend såväl i år som 2008. ECB höjer refiräntan till 4,25 procent, men en allt starkare euro talar emot ytterligare höjningar. På ett års sikt stärks euron till 1,44 mot dollarn. Obligationsräntorna i USA rör sig långsamt nedåt det närmaste året när Fed sänker, medan rörelsen för tyska långräntan blir liten när ECB:s styrränta planar ut.

Svensk ekonomi växer med 3,6 procent i år och 3 procent 2008. Exporten mattas en del till följd av en något svagare internationell konjunktur, men styrkan i den inhemska ekonomin består. Högt kapacitetsutnyttjande driver på investeringarna samtidigt som kraftigt ökad köpkraft och stark arbetsmarknad lyfter konsumtionen. Sysselsättningen fortsätter upp. I år tillkommer 100 000 jobb och nästa år 60 000. Arbetslösheten faller ytterligare och bristen på arbetskraft tilltar. Kostnadstrycket ökar när löneökningstakten växlar upp och produktiviteten bromsar in. Den underliggande inflationen stiger därmed och i slutet av 2008 ligger den över 2 procent.

Den finansiella oron och osäkrare omvärld gör Riksbankens överväganden svårare. Dessa faktorer är dock inte tillräckliga för att en normalisering av reporäntan ska brytas i ett läge med stigande resursutnyttjande och ökat kostnadstryck. Riksbanken fortsätter därmed att höja reporäntan till 4,0 procent vid årets slut och i mitten av 2008 toppar den på 4,5 procent. De fortsatta höjningarna i Sverige, samtidigt som Fed sänker och ECB stannar på 4,25 procent, ger stöd åt kronan som stärks till 8,85 mot euron och 6,30 mot dollarn i slutet av 2008.

De offentliga finanserna fortsätter att förbättras i snabb takt och överstiger med god marginal överskottsmålet på 1 procent av BNP. Trycket på ytterligare skattesänkningar och/eller utgiftsökningar lär därför öka och finanspolitiken blir gradvis mer expansiv ju närmare valet 2010 vi kommer. 

Nyckeltal i svensk ekonomi 

Årlig procentuell förändring