I Sverige är intresset för Geografisk ursprungsmärkning (GU) svagt och det finns i dag endast fyra svenska livsmedelsprodukter registrerade. I Sydeuropa är intresset betydligt större, och med en positiv påverkan på landsbygdens utveckling i vissa regioner. Starka varunamn kan ge en ekonomisk fördel, och det visar sig att hela regioner kan gynnas genom ökad turism via kopplingen till ett välkänt livsmedel.

Tanken med GU är att den region där ett speciellt livsmedel har utvecklats ska kunna dra ekonomisk fördel av detta genom att producenter utanför regionen inte kan använda varunamnet. Inom EU skyddas idag cirka 700 livsmedelsprodukter på detta sätt. Välkända exempel i Sydeuropa är Procciutto di Parma (parmaskinka) och Parmigiano Reggiano (parmesanost). I Nordeuropa och Sverige finns inte motsvarande tradition med geografisk ursprungsmärkning, utan enbart varumärken har använts för att profilera olika livsmedel.

I det senare fallet har producenten exklusiv rätt till varunamnet, medan i fallet med GU har alla producenter inom ett geografiskt avgränsat område rätt till namnet.

Är då GU en möjlighet för den svenska jordbruks- och livsmedelsindustrin att öka marginalerna och att samtidigt bevara sysselsättningen regionalt? Går det att utveckla nischverksamheter ur svenska traditionella lokala specialiteter?

Rapporten ”Geografiska Ursprungsbeteckningar och landsbygdsutveckling i EU” redogör för erfarenheter från Frankrike, Italien, Spanien och Portugal om de potentiella fördelar som GU kan ge en region. Sedan är det upp till respektive aktör att bedöma möjligheterna utifrån den egna regionens förutsättningar.

Livsmedelsekonomiska institutet, SLI, är en statlig myndighet som gör ekonomiska analyser av jordbruks-, fiske- och livsmedelsområdet. Analyserna används som politiskt beslutsunderlag och för att öka kunskapen om frågorna i samhället.

Rapporterna kan laddas ner eller beställas från institutets hemsida på www.sli.lu.se